Jag surfar pa energin fran gardagens workshop. Kundalini Yoga skall göras i grupp emellanat verkar det som för att man skall fa det där lyftet. Sa att man känner vad man rensar ut men att man ocksa direkt känner effekten därav. Inte bara "oj, där var det mycket skräp, den här övningen maste jag göra resten av livet".
Det var en lang yoga dag fran 10 till 17.15 med 1.5h lunch. Vi gjorde tva langkriyor. Sadana där galna som man snabbt bläddrar förbi när man ser de angivna tiderna. Men i gruppenergin gick det bra. Kriyorna var mer "i kroppen" än den kriyan som jag förnuvarande gör för halschakrat. De ränsade ut och gav plats för att man ocksa skall vaga tala sin sanning. Nu är faktiskt övertrycket pa min halschakra borta. I love it! Sedan gjorde vi langa mantra meditationer och kortare serier. Jag känner det i varje del av min kropp i dag.
Det jag är glad över är att fa en ytterligare fördjupning om halschakrat. Jag vet att spännigarna i käken och i axlarna kommer därifran ( jag har varit lite arg pa dem under min 40 dagars). Trotts all denna halschakra yoga gjorde vi inte min kriya, sa den fick jag vackert sätta igang med när jag kom hem.
Sa här känner jag: Kundalini Yoga är en oändlig rikedom. Det är svart att inte bli girig. Man vill göra allt pa en gang. Man far hitta den gyllene medelvägen mellan komplexitet och enkelhet. Ha kontinuitet sa man ändrar pa djupet, kräver att man hittat kriyan där man är. Som man kan jobba med i 40 dagar eller mer utan uppbrott. Om jag försöker göra tva kriyor pa samma gang ryker en sa fort jag far en dalig dag. Men de ganger som man far göra nagonting i grupp kan en ny kriya fa verka med exponetiell energi just den dagen. Jag längtar sa efter att sätta igang med lärarutbildningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så bra du beskriver KYs komplexitet här. Att man bläddrar förbi de "hopplösa" kriyorna hemma, men att i grupp är de hur genomförbara som helst. Och att det så lätt blir too much. Förstod på lärarna i min utbildning att egentligen klarar inte våra system av mer än två pass om dagen, det är liksom max. Som att äta för mycket C-vitamin, då kissar man bara ut det (eller hur det nu var) :)
SvaraRadera:) Kram
RaderaSå skönt att höra att det finns hopp! ;) Det är tufft att köra yoga helt ensam. Det kräver ofta mer discipin än vad man har.
SvaraRaderaVissa dagar upplever jag KY som en förbannelse. Det tar så mycket på krafterna och man faller hela tiden ner i dessa djupa dalar där allt känns fullkomligt hopplöst, sedan upp igen för att nästa gång trilla ännu längre ner.
Utbildningen känns så långt borta för stunden och just därför var det så fint att få läsa de här inlägget och veta att det blir bättre. :) På onsdag påbörjar jag min första KY-kurs i grupp och det är nog i rättan tid. Kan inte isolera mig här hemma i evighet.
Kram!
Jag hade samma känslor som du bara pa taget dit. Och har ganska ofta. Senaste veckan kände jag att jag höll pa att förlora greppet. Man gör ju det här för att vara glad och positiv. Men sa är det inte alltid. Jag skall se om jag inte kan fa in mer gruppyoga innan KY utb börjar jag med. Jag tror att det blir bättre. Kram
Radera