onsdag 11 januari 2012

Hur man rullar ägget över berget


I dag gick jag och satte mig med en kopp kaffe på ett bokkafé ett tag efter jobbet. På bordet låg en bok som hette "Shaolin - Das Geheimnis der inneren Stärke" eller direkt översatt "Shaolin-Hemligheten med den inre stryrkan". Jag köper ca 50 böcker av det här slaget per år, så ett första tecken på att jag numera besitter en viss inre styrka ligger i att jag trots att jag fann den otroligt intressant inte köpte den med en gång. Det kan bero på att jag känner att jag har nog med de metoder som jag har för tillfället och inte orkar med ytterligare en. Men något som jag verkligen gillade med den här boken var alla grafer som fanns i den. Det är något med grafer som ger mig en mycket djupare aha upplevelse än löpande text.


Jag ritade av en av graferna i min kalender och nu har jag varit så flitig att jag har skannat in den som bild här ovan. De blåa ovalerna skall föreställa ägg och de vita hur äggen wobblar fram och tillbaka på de sk steady state och not so steady state lägena. Alltså, man vill ta sig från det lägre stadium av energi/välmående som man befinner sig på nu till ett högre. Fokus ett är visualisering av hur attraktivt målet är för att skapa motivation. Det andra fokuset är det motstånd man måste övervinna för att ta sig till den högre nivån. 


Det här är ju en rätt så självklar bild om man tänker efter. Det finns alltid en form av bekvämlighet som behåller en kvar vid ett visst läge och de gånger som man verkligen har önskat en förändring av all sin kraft, har man fått lov att möta sina rädslor, övervinna sin lathet och stå ut med att vara obekväm ett tag. Jag tycker bara att det är så fridfullt att se det som en logisk bild. För i rädslan för förändring finns så mycket trams och allt det tramset känns så verkligt när man är mitt upp i det. För mig är det också bra att det står tryck utifrån med på hinder att komma över listan. För många gånger tar jag trycket utifrån som en bekräftelse på att tramset stämmer överens med verkligheten och så stannar jag kvar i tramset lite till.


Jag vill jobba som uppfinnare/start-up entreprenör. På idé-planet har jag en helt fantastisk uppfinning på g som jag vet skulle räcka för en start-up och som skulle locka till sig det riskkapital den behöver. Men jag står helt handfallen inför hur jag skall materialisera den här idén och så att säga göra den verklig. Jag har forskat med material ett tag nu och jag vet att jag kan lita på inpuls-flödet för att få förbättringar som ligger över förväntan så att säga. Men i det här fallet ligger det lite väl out of the box och jag vet inte i vilken tråd jag skall börja dra. Här i ligger mitt trams. Jag kommer ingen vart för jag börjar inte dra i någon tråd överhuvud taget. 


Jag tittade på den här grafen och listan på hinder och frågade mig själv: Vari ligger hindret för mig att bli en uppfinnare?


Och en röst i mig sa "Du måste lära dig att utstå ovisshet"


Är det sanningen som äntligen har fått en röst? Inget kunde då vara mera sant. Jag är en sådan som alltid drar mig mot det (för mig) okända, därför att jag inte står ut med motsatsen. Men samtidigt så känner jag ingen trygghet i det okända och mina rädslor blir starkare ju längre bort jag rör mig. Dessa rädslor äter upp min energi som jag egentligen skulle använda kreativt.


Jag känner mig stark när jag säger det: "Jag måste lära mig att utstå ovisshet". Nu skall jag bara leta upp kriyan för detta :)

2 kommentarer:

  1. Det här är bra och tänkvärt och det påminde mig om min väg egen mot ansökan til yogalärarutbildningen. I vanliga fall finns alltid dessa fåniga hinder som sätter igång rädslorna så till den milda grad att jag sopar alla spår av mod under mattan. Men den här gången tänkte jag knappt efter. Jag bara gjorde! Jag kastade mig in i det för att det kändes rätt... och först nu kan jag smälta det hela. Nu kan jag börja bearbeta hinder, rädslor och eventuellt tryck utifrån. Det kommer att bli en tuff tid men när något känns så rätt så finns ändå ett hopp om att "det löser sig" och där finns lugnet att det bästa kanske ändå är att bara ta dagen som den kommer.
    Jag svamlar nu, är bra på det. ;)
    Men vet du, jag hoppas att du tar ovissheten till dig och gör den till din! Lycka till!
    Ska hålla ögonen öppna ifall jag snubblar över en kriya som kan passa dig. :)

    SvaraRadera
  2. Jag tänkte också på det när jag såg bilden. På det jag läst hos dig som jag känner igen mig i. Det är precis så som man måste göra. Snabba beslut utan att tänka efter (men känna magkänslan att det är det rätta)Sedan får man bita av kriserna som de kommer och om de kommer :)Många gånger slösar man ju oproportionerligt mycket energi på att undvika faror som inte finns. Kram

    SvaraRadera