Effektiv Altruism

Efter att jag avslutat mina studier i Kemiteknik och inte riktigt kommit pa hur jag skulle kunna jobba med bränsleceller läste jag en termin Praktisk Filosofi pa Göteborgs Universitet. I delkursen om Moral hade vi en bok som var skriven av Peter Singer. Det jag kommer ihag av detta var att han tyckte att man bör jobba och leva pa exitensminimum för att använda pengarna till att hjälpa fattiga. Hur ädel den tanken än är sa tyckte jag att det var lite extremt. Men pa senare tid har jag läst en bok som heter The Soul of Money som är skriven av en fanastisk kvinna som blandannat varit delaktig i att sammla in pengar fran privatpersoner till ett End World Hunger project. Hon delar i boken med sig av det hon lärt sig om pengar i sitt liv som fundraiser. Hon hade identifierat tre övertygelser som ligger till grund till det sjuka förhallandet till pengar som vi har. 1. Det finns inte tillräckligt 2. Mer är alltid bätte 3. Det spelar ingen roll vad jag gör (hjälplöshet gentemot världens alla problem). Dessa tre trosatser/överygelser finns saväl hos fattiga och rika och skapar en enorm misär. Naturligtvis satte jag genast igang att avprogramera mig fran den första. Jag vet ju hur man gör :) Jag kan säga att jag höll pa i tva veckor innan jag kom av mig, sa jag är fortfarande inte klar. Men oj vad mycket rädsla det dolde sig bakom. Faktum är att jag far aha upplevelser nästan varje dag tack vare detta. Man kan säga sa här. Du är en människa med kapacitet för kreativitet och skapande som du använder alltsom oftast i ditt jobb. Sa vad för nagot uträttar detta jobb. Det finns sa manga idiotiska jobb som finns bara för att folk och nationer är rädda för att utan de pengar som de driver in med dessa jobb kommer de inte att överleva. Det finns verkligen ingen vettig förklaring till varför en privatperson skulle välja att jobba i tex "försvars" industrin, den bidrar ju enbart med helvete till världen. Dock säger man sa högt i ett rum sa finns det alltid nagon som säger att "sa kan du inte säga". Jo det kan jag för det är sant. Likväl finns det inte en vettig förklaring till varför ett land som Sverige har en försvarsindustri. Kanske kan det vara sa att jag genom att säga sa trampar nagra pa tarna. Nagon som säger att jag kan inte sätta mig till doms över de som inte har möjlighet att välja och som har en familj att mätta. Men det är inte en sadan dom jag dömer, inte människan i sig och jag vet väl själv att möjligheterna kan vara obefintliga. Men om man använder lite logik da! Vi producerar tillräcklig med mat pa jorden sa att alla i teorin skulle kunna äta sig mätta bara den blev rätt distribuerad, bara det att det händer att man ibland väljer att bränna mat för att halla uppe priserna och att en massa mat slängs. Sa om vi bortser fran trosattsen "Det finns inte tillräckligt" och dess verkning pa verklighetsuppfattningen pa miljarder människor och all misär detta innebär, vet vi att den inte ens är sann. Utan den kan varje människa fokusera pa att använda sin energi och kreativitet till nagot som gör jordelivet bättre för en själv och sina medmänniskor.

I bland tänker jag att naivitet alltid är smartast. Sa fort nagon säger "det är mer komplicerat än sa" kommer ett interlektuellt cirkelargument där elände skapas genom annat elände. Kan man inte bara säga "Är det bra?" "Ja""Bra!" "Nej" '"Sluta med det da!". Leder vapen till lycka? Nej! Ok da tillverkar vi inga. Men det kan leda till trygghet. Känner du dig trygg när du är omgiven av vapen. Nej! Ok det leder inte till trygghet, det var inte en sa smart lösning alltsa. Vad leder till trygghet? Hmm kärlek och värme. Ok men da kör vi pa den istället! Bra! OK!

I gar läste ja gen blogg som var sa himla rolig som utvärderade saker och ting pa liknande sätt. Hej Sonja heter den, jag länkar till ett inlägg som just handlar om det ologiska i att ga runt och oroa sig för att bli av med pengar och att använda detta som argument för att vara rädd för sina medmänniskor. Jag skrattade högt om man säger sa.

Jag avslutar detta rabbel med en Ted Talk av just Peter Singer som jag laddade ned som Poddis i morse. Det var inspirerande tycker jag!