Min Vision

En gang under den tiden som jag gick pa universitetet sa läste jag för första gangen om The Hydrogen Economy. Det innebär att vätgas är den energibärande mediet istället för som nu olja, kol och uran. Vätgas är inte ett ämne som det finns i begränsade reserver i jordens inre, utan nagot vi kan forma med hjälp av elektrisk energi. Detta gör det möjligt att ga över till att unyttja naturens energikällor och ända ha ett sätt att spara den kemiskt. Med vätgasen kan man tanka bilar som drivs av bränsleceller och en elmotor, och det enda som kommer ut som avgas är rent vatten.

När jag hade läst detta stog tiden still ett tag. För mig var detta den ultimata utopin och jag visste att jag ville jobba med detta, att göra visionen om ett sadant samhälle till verklighet.

När jag var klar med min utbildning sa försökte jag intressera mig för andra mer realistiska yrkesbanor. Men det gick inte. Efter ett tag fick jag lov att ta beslutet att "hitta ett jobb inom bränsleceller oavsett vart i världen jag behövde flytta" och redan efter 2 veckor hade jag fatt erbjudandet att doktorera pa ett institut i södra Tyskland.

För mig är detta ett bevis pa att när sinnet och själen är överenns sa sker manifesteringen väldigt snabbt och har mirakel liknande kvaliteer.

Men jag kan inte säga att livet har blivit lätt bara för att jag har valt att följa min dröm. Snarare är det sa att jag hela tiden konfronteras med mig själv. Jag kan inte längre ta den enkla vägen och ta hänsyn till mina begrännsningar, vare sig inom mig själv eller de som uppstar i friktion med omgivningen. Den här vägen tvingar mig att hitta praktiska svar pa livets stora filosofiska fragor som: Kan man ändra världen? Varifran härstammar kreativitet? Hur realiserar man en vision? Hur manga av mina begrännsningar är en illusion? Hur blir man av med rädsla? Är ilska ett resultat av maktlöshet eller är maktlöshet ett resultat av inre ilska? Hur blir man en positiv kraft i universum? och mer och mer och mer...


Da dessa fragor är otroligt intressanta och skulle kunna förtjäna en livstids sökande i sig själv är det lätt att hamna pa sidospar. Men just nu är centralsparet en vision jag har fatt om ett membran som eventuellt skulle kunna fungera som ett kvantsprang i materialutvecklingen för bränsle celler. Sa just nu är det kreativitet och fran vision till verklighet som är det centrala i mina metafysiska studier.

Jag avslutar med vad en vis person sa till mig en gang:
När du har gjort upp med all din ilska mot fossila bränslen och de industriella makterna. När du är pa det klara med att du gör det av kärlek till jorden och inte för att du vill ändra pa nagonting, kommer du att vara i harmoni med lösningen. Da kommer du vara pa rätt plats vid rätt tillfälle. En bok kommer att trilla ur bokhyllan med precis rätt sida uppslagen och du kommer träffa alla personer som kan hjälpa dig att na ditt mal.