Conquer inner anger

I Fredags blev jag "klar" med meditationen "Conquer inner Anger" (se häftet Reaching Me in Me). Det finns manga olika meditationer för ilska inom Kundalini Yoga. De jag har testat innebär alla att man haller armarna i en jobbig position och har en ganska forserad andning. Just den som jag har gjort var inte sa lätt. Jag klarade aldrig att halla den utan pauser i 11 minuter, men jag tillät mig att göra sa gott jag kunde. Jag tror att man skall tänka sa i Kundalini Yoga. Det finns sa manga meditationer och kriyor som är jobbiga och man pabörjar de heslt inte eftersom de är för svara och det är enklare att göra en enklare. Mig veterligt (men jag är ju inte en expert direkt) finns det ingen bekväm kriya/meditation för att bli av med inre ilska. Och da tänker jag att det är värt att göra en jobbig sa gott man kan i 40 dagar för att komma en bit pa vägen. Med det sagt sa är det oerhört skönt att vara klar för den här gangen. Det här var en resa vars mal man inte sag röken utav förrän efter den var klar. Jag har haft sma utbrott under tiden och varit arg pa meditationen i sig. Det kanske inte later sa upplyftande sa jag tänkte skriva ned ett par saker som jag märkt sedan jag slutade. Det finns massor av saker som gjorde mig arg förrut. Världpolitik, företagspolitik och saker i min direkta omvärld. Här ser jag en direkt skilldnad. Jag ser i saken fran den andras sida istället för att bli arg. Känner mer medkänla och bryr mig inte i saker där jag inte har en direkt paverkan. Jag känner att jag har atervunnit min energi till mig själv. Jag tycker att det är sa himla viktigt att se, att det finns inga energitjuvar. Det är bara jag och mina projektioner. Om jag tar 100% ansvar har jag 100% makt. Sa jag vet inte om min personlighet har ändrats fran A till Z. Men nagot har hänt och för mig är det good enough.