Höjdpunkten i Maj

För två och ett halv år sedan, var M och jag inbjudna på bröllop på en liten ort söder om Rom. Det var December och vi bodde i en sömnig fiske/badort på ett resorthotell som kan tänkas ha haft sina glansdagar på 60-talet. Rummet som vi bodde i hade nog inte varit renoverat sedan dess. Men det var väldigt charmigt. Hotellet hade säkert 200 rum men bara  7 gäster. Det var iskallt, då det är förbjudet att värma upp hus med el i Italien. Nu skall vi åka dit igen om två veckor på en liten minisemester på ca 3 dagar. Jag åker vädligt sällan på solsemester, så när jag väl gör det så har det alltid lite magiskt skimmer över sig. Jag ser framemot att ligga på stranden och dricka perfekta cappucinos medan M tittar åt andra hållet och låtsas att han inte känner mig. För inga riktiga Italienare dricker kaffe med mjölk efter frukost. Men det kvittar för mig för det är ingen som skulle misstagit mig för Italienare i alla fall.

Ta steget

Så här känner jag mig lite just nu. Jag är på väg att ta steget framåt men jag håller mig ändå fast. Det är mycket som kommer att ändras i mitt liv inom en snar framtid. Den slutliga versionen av doktorsavhandlingen skall in. Jag har börjat att söka nytt jobb. Kanske eller troligtvis skall jag flytta. Det är blandade känslor. Jag ser framemot något nytt. Mer dynamik i livet. Att påbörja något som kan likna en karriär. Samtidigt är jag bekväm där jag står. Bekväm men uttråkad. Jag har inte kontrollen över framtiden och det är skrämmande. Man måste hoppa i bland. För annars går hela livet åt till att tveka.

Mina meditationer...

... uppdatering.

Just nu gör jag tre stycken. Adais Tisais som är på dag 93. Det var tungt att göra den 91 dagen men jag har bestämt mig för 120 dagar. Tröttheten som jag kände de första 40 kom från kriyan jag gjorde samtidigt (Stress set for Adrenals and Kidneys). Jag läste på en löpsedel när jag var i Sverige senast att "Njursjukdom kan yttra sig i trötthet", vi får hoppas att det var en obalans som rättade till sig. Släppa rädsla handlar den om. Men i början kände jag att det var sorg som lämnade mig. Sedan runt dag 50 kom en period med rädsla. Det gick ganska lätt. Man får ett bra flow oavsett vilka känslor det är och man blir inte riktigt stuck. Jag kan inte säga att jag har upptäckt något dramatiskt skift i mig själv. Men om jag läser "Målbeskrivningen" idag ser jag den kanske mer som självklar än som något jag aspirerar efter. Att se under ytan för att se " dolda potentialen som finns hos varje person" kanske jag inte var direkt dålig på innan men bara nu i helgen tycker jag att jag har inspirerats av människor som jag träffat (har rest lite) på ett djupare plan än tidigare med flera dimensioner. Det är berikande även om jag inte för tillfället har en ledarposition där det kommer till nytta.


Sodarsan Chakra Kriya. Dag 50. De första 45 dagarna gjorde jag 11 min och det tog ett tag innan jag kunde kordinera allt, magpump, mantra, räkna samt ögonposition. I bland känns det som solarplexus är stängd och då har jag svårt att hålla andan. I bland går det lätt och pumpandet sätter i gång ett enormt energiflöde. Det är häftigt när det händer men det är inte varje dag. Nu har jag tänkt mig att jag skall bygga upp tiden. Men jag gör det långsamt. +1 minut i veckan bara så nu är jag på 12min. Jag vet att den här meditationen har full kraft vid 31-62 min. Men jag har inte bråttom dit. Det är en meditation för livet så jag har tid på mig.

Meditation to conquer inner anger Dag 36. 11 min. (Finns i häftet Reaching Me in Me) Armar rakt ut. Knutna händer men med pekfingret rätt upp. Väldigt jobbig. Jag ser fram emot Fredag som är min sista dag. Jag har verkligen insett vikten av att arbeta med ilska. Det finns så mycket där. Maktlöshet och offermentalitet. Men jag vet ärligt talat inte hur lågt jag har kommit med den här meditationen. "After 40 days your personality will be changed from A to Z" står det. Vi får se, än så länge känns det kanske snarare som från A till B. Men det kan ju verka subtilt också.

Efter andra helgen

Den andra yogalärarutbildnings helgen har gått av stapeln. En strålande helg med fint väder och även lite gåendes yoga testades på. Det var kul. Allting kändes mycket mer harmoniskt den här gången. För att det inte var nytt, och det var väldigt skönt. Jag kände mig inte alls lika "spaced out" som förra gången. Den kalla duschen var inte lika dramatisk. Vi fokuserade på det neutrala, positiva och negativa sinnet och gjorde massor av meditationer. Kriyorna och en del av meditationerna var till viss del fokuserade mot det tredje chakrat och på att bränna ut lite ilska. Så här efteråt har jag varit dödstrött och än en gång känt av känslomässig turbulens. Men nu börjar jag återfå fattning och fokus. Som jag behöver så väl, för i livet i sig blåser förändringens vind just nu. Och det är ju precis det som jag har önskat.

Teknikvisioner

I går var jag på Hannovermässan. Väldigt synd att jag inte tog med mig kameran. Det var smashing. Jag trodde att det skulle vara en ingenjörsmässa i allmänhet men nästan allt handlade om Electromobility, förnyelsebara energier och miljöteknik och innovationer. Det var så maffigt att se alla visioner på ett ställe och att veta att det är hit vi är på väg. Det är en kraft som är så stark att den kommer inte kunna kvävas av pessimister och oljemakter. Jag kan känna frustration i bland. Att jag har valt att viga mitt liv till att realisera en vision som kräver en så omstörtande struktur i samhället. Där min egen kraft är så liten. Men när jag gick mellan mässhallarna och en skinande Mercedes F-Cell smyger förbi (de är väldigt tysta) på vägen. Då reser sig håret på mina armar. Det är så vackert!

Till mina yogavänner där ute

Ja ni har väl också Spirit Voyage på Facebook så ni har väl sett denna, men jag tyckte att den var rolig :) Ha en bra Fredag och helg!

Proove it to yourself

En svarighet för mitt ego da det gäller att följa ett system sasom kundaliniyoga är att jag inte direkt gillar auktoriteter. Inte ens när jag vet att de verkar i mitt eget bästa. Det i kombination med min inneboende lathet gjorde att efter att jag i en vecka duktigt gatt upp och tagit min kalldusch och gjort en kriya innan frukost helt kom av mig. Jag mediterade 11 min innan jobbet istället och gjorde sedan kriyan när jag kom hem. Det där störde mig lite. Jag hade en tanke i bakhuvudet att jag inte gör det hela pa rätt sätt och att jag därmed förstör för mig själv. Ok, Paskhelgen hade jag fyra dagar när jag kunde börja pa nytt. De tva  första mornarna gick jag upp vid 10 at frukost först och gjorde sedan min kriya och 11min meditation efter det. Men i Söndags blev det skärpning minsann, gick upp klockan 8 :) duschade kallt och gjorde allt INNAN frukost. Vilken skilldnad i energi jag fick. Nu har jag fortsatt pa den banan tva mornar till. Det handlar inte om att följa rad sa mycket som att kascha in skilldnaden i energi. Da tänker jag ocksa att om jag gar tillbaka till det lata sättet igen nagon dag är det OK. Det är inte längre en push-pull mellan att vilja vara duktigt och skammen att göra fel utan att om jag gör pa det här viset far jag massor av extra energi, om jag gör pa det andra sättet sa gör jag fortfarande nagonting bra för mig själv men jag optimerar inte fördelarna.

Påskbilder

Den här påsken stannade vi i Ulm. Sockerchocken mildrades av ägg  med Kalles. Balkongen är fingjord men vädret lockar inte speciellt. En massa jobb har utförts utan känsla av att man kommer någon vart. Så är livet i bland, en raksträcka kantat med mat och godis samt dåligt väder.

Också en grå dag...

... kan ha sin egen form av skönhet.

Tre saker som gör mig riktigt glad

1. Att träden har börja blomma. Det är mitt favorit vårtecken. Det är så vackert att jag blir lyrisk.

2. Tumulten som jag känt sedan första helgen på kundliniyogalärarutbildningen har börjat lätta. Lite finns kvar men det är lätt att se att det inte är en annalkande kris. Utan var en rejäl utrensning. Tänk att det är så lätt att se när andra går igenom och så svårt när man går igenom själv! Men när jag skrev om det här på bloggen så kom vändningen, eftersom det inte längre var lika diffust som det är när man håller allt för sig själv.

3. Jag har sett idag att den där vapenfabrikhistorian i Saudiarabien har lett till stor skandal. Det gör mig  förhoppningsfull inför framtiden. Efter alla tarvliga mediadrev som gått under åren riktar sig media in sig på någonting som verkligen behöver belysas. Att "fredliga och präktiga" Sverige under många år varit ett av de länder som exporterar mest vapen till krigsförande/diktaturer per capita. Det måste komma till ytan för det är inte OK! Detta är "Age of Aquarius", kärlekens tidsålder. Mer sånt!