Teknikvisioner

I går var jag på Hannovermässan. Väldigt synd att jag inte tog med mig kameran. Det var smashing. Jag trodde att det skulle vara en ingenjörsmässa i allmänhet men nästan allt handlade om Electromobility, förnyelsebara energier och miljöteknik och innovationer. Det var så maffigt att se alla visioner på ett ställe och att veta att det är hit vi är på väg. Det är en kraft som är så stark att den kommer inte kunna kvävas av pessimister och oljemakter. Jag kan känna frustration i bland. Att jag har valt att viga mitt liv till att realisera en vision som kräver en så omstörtande struktur i samhället. Där min egen kraft är så liten. Men när jag gick mellan mässhallarna och en skinande Mercedes F-Cell smyger förbi (de är väldigt tysta) på vägen. Då reser sig håret på mina armar. Det är så vackert!

Till mina yogavänner där ute

Ja ni har väl också Spirit Voyage på Facebook så ni har väl sett denna, men jag tyckte att den var rolig :) Ha en bra Fredag och helg!

Proove it to yourself

En svarighet för mitt ego da det gäller att följa ett system sasom kundaliniyoga är att jag inte direkt gillar auktoriteter. Inte ens när jag vet att de verkar i mitt eget bästa. Det i kombination med min inneboende lathet gjorde att efter att jag i en vecka duktigt gatt upp och tagit min kalldusch och gjort en kriya innan frukost helt kom av mig. Jag mediterade 11 min innan jobbet istället och gjorde sedan kriyan när jag kom hem. Det där störde mig lite. Jag hade en tanke i bakhuvudet att jag inte gör det hela pa rätt sätt och att jag därmed förstör för mig själv. Ok, Paskhelgen hade jag fyra dagar när jag kunde börja pa nytt. De tva  första mornarna gick jag upp vid 10 at frukost först och gjorde sedan min kriya och 11min meditation efter det. Men i Söndags blev det skärpning minsann, gick upp klockan 8 :) duschade kallt och gjorde allt INNAN frukost. Vilken skilldnad i energi jag fick. Nu har jag fortsatt pa den banan tva mornar till. Det handlar inte om att följa rad sa mycket som att kascha in skilldnaden i energi. Da tänker jag ocksa att om jag gar tillbaka till det lata sättet igen nagon dag är det OK. Det är inte längre en push-pull mellan att vilja vara duktigt och skammen att göra fel utan att om jag gör pa det här viset far jag massor av extra energi, om jag gör pa det andra sättet sa gör jag fortfarande nagonting bra för mig själv men jag optimerar inte fördelarna.

Påskbilder

Den här påsken stannade vi i Ulm. Sockerchocken mildrades av ägg  med Kalles. Balkongen är fingjord men vädret lockar inte speciellt. En massa jobb har utförts utan känsla av att man kommer någon vart. Så är livet i bland, en raksträcka kantat med mat och godis samt dåligt väder.

Också en grå dag...

... kan ha sin egen form av skönhet.

Tre saker som gör mig riktigt glad

1. Att träden har börja blomma. Det är mitt favorit vårtecken. Det är så vackert att jag blir lyrisk.

2. Tumulten som jag känt sedan första helgen på kundliniyogalärarutbildningen har börjat lätta. Lite finns kvar men det är lätt att se att det inte är en annalkande kris. Utan var en rejäl utrensning. Tänk att det är så lätt att se när andra går igenom och så svårt när man går igenom själv! Men när jag skrev om det här på bloggen så kom vändningen, eftersom det inte längre var lika diffust som det är när man håller allt för sig själv.

3. Jag har sett idag att den där vapenfabrikhistorian i Saudiarabien har lett till stor skandal. Det gör mig  förhoppningsfull inför framtiden. Efter alla tarvliga mediadrev som gått under åren riktar sig media in sig på någonting som verkligen behöver belysas. Att "fredliga och präktiga" Sverige under många år varit ett av de länder som exporterar mest vapen till krigsförande/diktaturer per capita. Det måste komma till ytan för det är inte OK! Detta är "Age of Aquarius", kärlekens tidsålder. Mer sånt!

Det strömmar för fort!

Sedan min yogautbildning satte i gång har min energi sannerligen ökat drastiskt. På gott och ont! Man vill ju öka sin energi. Men allt som man kunde ignorera innan börjar plötsligt uttrycka sig som väldiga dissonanser och det känner jag som ett fysiskt obehag. I bland vill jag bara krypa tillbaka till hur det var innan. Det kommer som impulser. Men jag vet också att det här är en prövning som jag måste stå pall för. Det är dags att vinna över tvivlet och att se igenom alla rädslor som blossar upp och spelar upp skräckscenarion i mitt inre. Jag har hört miljontals gånger och sagt det själv till andra, att egot kommer alltid att slå mot din svagaste länk. Hota med att ta i från dig det du älskar mest. Spela ut dina djupaste rädslor. Det kan vara så oerhört svårt att gå vidare i det läget. Som om man kallhamrat offrar det man har kärast. Det som man inte får svika. Inte för kundaliniyoga eller någon annan liknande metod. I det läget är det så viktigt att vara generös mot sig själv. Att ge sig själv den kärlek man behöver för att se att det inte handlar om ett svek utan  att rädslan för att vara den som sviker kommer upp. Allt som kommer upp luckras ju sedan upp efter ett tag. Jag påminner mig hela tiden. Det som gjort att jag varit stuck i mitt liv det senaste året, var kanske just dessa rädslor. Och i detta kaos, i virvlarna som surrar i strömmen, så uppstiger också en handlingskraft och styrka som jag inte sett i mig själv på väldigt länge.

Vår

Lite vårbilder från förra helgen då jag och M var i Sverige hos min kära familj. Här i Ulm är våren mer kraftfull. Vilken dag som helst slår träden ut och det är ofta man får den där impulsen att det skulle vara trevligt att ta en promenad för att köpa glass!

Lycka

I bland kan lycka vara att bara känna av de

harmoniska vibrationerna

surra runt i kroppen

En förändring?

 Den Grekiska fruktbarhets- och skördegudinnan Demeter

Ett område som jag verkligen inte fokuserat mycket på de senaste åren är kost, för att må bra och för dess etik. Det är som att kraften har saknats. Jag var vegetarian i två år mellan 18-20 men det skapade en sådan otrolig social press att jag gav upp utmattad över alla jobbiga kommentarer och skämt som det gav uppsåt till. Till en början åt jag bara älgkött och kött från "lyckliga djur" och därifrån har det gått utför mer och mer. Jag antar att det är svårt att hålla engagemang på alla fronter och man får koncentrera sig på det som blir sin grej som i mitt fall är att minska på användningen av fossila bränslen.

Men någonting hände i helgen och jag vet inte om det är ihållande eller om effekten kommer minska men det känns som att min känslighet för energin hos mat har ökat dramatiskt. Det är som om att jag kan känna dödheten i konventionell industriproducerad mat och jag vill inte ha något med den att göra. Detta har bildat en dragkamp i mig för en del av mig har inte alls någon lust att bli ett hälsofreak. Vi har i alla fall en matbutik här i vår stadsdel som bara säljer ekologiska varor "Erdapfel" heter den (Potatis på svenska). Där säljs väldigt mycket varor med Demeter märkning vilket står för biodynamisk odling. Jag har hört om Demeter först här i Tyskland men det finns visst i Sverige också och internationellt (rättning: Jag har varit medveten om Rudolf Steiner pedagogik som lärs ut i Järna och vetat att de också lär ut biodynamisk odling men ej vetat om att detta var det samma som Demeter som jag har sett först efter att jag flyttat till Tyskland) . Jag har hört att de konster de använder sig av är långt mer raffinerade än bara vara ekologiska. Jag känner inte till detaljer men det rör sig om anpassning efter månen och andra energier. I alla fall, jag har sporadiskt handlat Demeter produkter förut och då menar jag verkligen sällan efter som jag inte haft någon direkt känsla för detta. Men jag kände en stark dragningskraft mot det just nu som att de besitter en helt annan harmoni än vanlig mat. Jag har inte tagit några beslut att jag bara skall äta på ett visst sätt i framtiden utan detta är enbart en observation. För ett par år sedan så ändrades mitt förhållande till alkohol radikalt, blir det maten nu? Allt verkar handla om hur pass raffinerad ens energier är. När de har mer densitet så att säga så spelar det på ett medvetet plan ingen roll