Har just skrivit Acknowlegement för min avhandling. Det är något jag dragit ut på i det längsta. Tårarna sprutade. Det finns så många dimensioner på åren som jag tillbringat här. Jag vet att jag inte är speciellt unik i det att jag har tyckt att speciellt skrivandet har varit kanske en av mina jobbigaste upplevelser någonsin. Det säger de flesta som har sitt doktorerande bakom sig. Men att skriva Acknowlegement innebär att man tar fram all värme, all tacksamthet och all glädje man upplevt genom åren och det räcker verkligen för att få bägaren att svämma över och för att tårarna skall spruta.
Tacksamhet är den mest kraftfulla, högst vibrerande positiva känslan så är det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag blir rörd. ♥
SvaraRaderaKram
Tror att Sat Nam är det bästa grattis:et här!
SvaraRaderaSat Nam! Carina och Nina <3
SvaraRadera