Känn dig själv

Källan till självkännedom kan ibland ha de mest förvånade ursprung. Jag måste säga att jag har varit en en som fäst särskilt stor vikt vid saker som astrologi, numerologi med mera, det vill säga allt sådant som ingår i new age men som inte passar in i mitt "Naturvetenskapliga synsätt" (eller skall vi kalla det brain-washing) utan som jag dömt ut som skrock. Men när jag läste om mig själv på den här sidan sa blev jag förvånad över hur spot-on all info är. Alltså jag känner ju igen mig i allt samtidigt som det var väldigt upplysande. Att få perspektiv till sig själv, för en gång skull orelaterat till andra och deras utmaningar som ju ofta är irrelevant, men den enda källan man har om man inte är väldigt duktig på att tyda sin intuition. Det här har jag lärt mig om mig själv bland annat, uttryckt i utmaningar och saker som jag måste jobba på:

• Jag är överkänslig mot stress och måste skydda mitt nervsystem. För mycket stress kan lätt leda till depression.
• Om jag uttrycker mig själv med för mycket egotism, blir den direkta konsekvensen totalt sönderfall. Jag kan utnyttja detta positivt som andlig utveckling (minska egot),  vilket är det ända vettiga eftersom alla andra dörrar ända står helt stängda. Detta är en karmisk skuld som jag har.
• Jag ser allt i världen från en andlig, filosofisk eller psykologisk synpunkt detta kan många gånger vara svårt att få uttryckt i ord och detta leder till jag känner mig som en utomjording (speciellt i unga år), utmaningen är att grunda mig så att jag inte bara svävar bland molnen utan också kan relatera till andra.
• Min största talang är min känslighet, ett tvåeggat svärd som kan leda till både intuition och till förvirring och depression vid för mycket introspektion (därför bör jag också skydda mitt nervsystem).
• Jag har en klar bild över ett stort mål som jag vill omsätta i verklighet. Självförtroende är det största hindret och tendensen att göra målet större än vad det behöver vara. De talanger som jag behöver utveckla tar lång tid att utveckla därför är det troligast att jag kommer att lyckas först vid 35 till 40 års ålder.
• Jag tappar intresset för någonting snabbt. Jag får jobba stenhårt för att avsluta saker. Jag är ofta uttråkad med det jag gör och drömmer om det jag skall göra härnäst (tell me about it)
• Nyckeln till att få ut det mesta av mina talanger är att gå emot min inneboende tendens till divergent tänkande och fokusera på ett område tills att jag har uppnått perfektion i mina kunskaper (den här punkten känns väldigt jobbig).

Det som gjorde mig glad med allt detta är att jag kan se att jag är på rätt spår. Forskare eller uppfinnare var rekommenderade yrken för mig. Jag vet vilka mina fallgropar vilket gör att jag lättare kan vara proaktiv. Jag behöver inte överösa mig själv med självkritik då jag har vissa saker som är en större utmaning för mig än vad jag tyckt att det borde vara (om jag jämför mig med andra) och till det stora hela är jag otrolig glad över mitt öde och vad det innebär för mitt liv.